Hoppa till innehåll
  • Vadå, gilla läget?
  • Linda

Linda gillar läget

  • Need I say no more?

    december 28th, 2012

    Mellandagsrea…

    Idag har jag insett att jag kan a) väsa mellan tänderna precis minst lika snyggt som Clintan b) tappa tålamodet på exakt o,1 mikrosekunder, just den hundradelen av en mikrosekund innan jag drabbades av ruelse och megadåligt samvete inför det faktum att det är jag som ställt till det hela: habegäret, leksakshungern och bristen på mat i tredje världen. Typ. Alla världens sorger och bedrövelser blev med ens mitt eget personliga ansvar när jag stod där i butiken med ett barn som till julen erhållit ett mindre hav av leksaker och ändå tyckte att han behövde lite till. Fylld av självömkan och känslor av ”välkommen att trampa på mig bara jag-är-ju-en-vansinnigt-jättedålig-förälder” gick jag där och våndades. Hur blev det så här? Var gick det fel? Varför kan inte mitt barn vara nöjt med kottedjur och hemsydda gosebilar?!

    Ja jesses. Den som det skulle förstå. Bedrövat drog jag på mig min alldeles egna hemsydda tagelskjorta i storlek medium medan jag saktmodigt hängde med huvudet. Och led. För min skull, mitt barns skull och hela mänsklighetens. Och mitt i allt, när jag såg mig där gungandes fram på bedrövlighetens hav – sugandes på värdelöshetens karamell, så insåg jag att jag nog ändå är en ganska okej mamma. And I quote: ganska. Jag prövar mig fram och jag gör sannerligen mina misstag. Men jag tror att jag har en ganska bra uppfattning om när jag gör dem. (I ärlighetens namn uppfattar jag dock mina misstag aningens sent de flesta gånger…) Men min poäng är – varför skulle jag annars sparka mig själv tills det svider in thö behind?

    Så vad ska jag göra? Svårt att säga… Kanske sluta sparka mig in thö behind? Kanske sluta shoppa i onödan? Kanske visa min son att det finns så mycket mer i världen än Star Wars Clone Trooper? För egentligen är det ju inte mitt fel. Egentligen kan hela dagens vansinne både del 1, del 2 och samlingscd:n härledas till George Lucas. Dumma dumma George! Eller nej, förlåt George, det var jag. Hela tiden. Var det jag. Och jag lovar – I will do better. Kottedjur will be my middlename!

    knotte

    / Linda

  • My favourite game

    december 27th, 2012

    Idag har jag lekt min favoritlek som går under benämningen ”Det här är jag bättre på än Paris Hilton”. Leken har ett väldigt enkelt upplägg och kan med fördel lekas när man bedriver typiska finländska vintersysslor som att hugga ved eller skotta snö. Idag gjorde jag båda dessa och lekte följdaktligen leken två gånger. Och lika ystert uppåt och tacksam för att jag är jag blev jag båda gångerna.

    Jag har under flera år med jämna mellanrum ägnat mig åt denna lek och om vi ska gå in på ursprunget till den måste jag tyvärr underrätta er om att den inte föddes ur speciellt ädla tankar. Den härstammar nämligen från ganska typisk och tämligen nordisk ounnsamhet och avundsjuka. Let me bring you there: som yngre ville man (jag) kanske ibland ha mer pengar att röra sig med. Ofta läste man (jag) skvallertidningar från pärm till pärm och ooade och aahade över alla rikemansbarn som vältrade sig i snudd på oanständig rikedom. Det var vid fler än ett tillfälle som jag (nu skriver jag ut personen i klartext så kan jag hålla ner på antalet parenteser) trodde att livet skulle ha varit bra mycket lyckligare om jag haft obegränsade mängder pengar att röra mig med.

    Med åren insåg jag dock att livet blir inte lyckligare med mera pengar. Mindre komplicerat kanske. Och eventuellt lite smidigare, absolut. Men inte lyckligare – och det var då jag började leka min lek. För vet ni vad? Jag är jätteduktig på att skotta snö! Och hugga ved! Och vet ni också vad? Det tror jag inte Paris Hilton är! Hon måste köpa någon som gör det åt henne och då missar hon a) frisk luft i sanslösa mängder b) gratis kroppsbyggande. Och massor massor med karaktär (den har jag lånat från pappa).

    Ibland om jag blir riktigt till mig leker jag också andra tider på året. Till exempel då jag bakar, syr, tapetserar, spacklar… You name it och ett hekto till. Jamenvisst. Liten människa – små nöjen kanske ni tänker. Men sanna mina ord, vilken karaktär hon har! Och imorgon har det säkert snöat en halv meter till medan kölden ligger på runt knuten så då mina vänner, då tycker jag att ni ska testa thö best game ever! Kom bara ihåg att när ni är mitt i det ni gör ska ni med eftertryck säga: Det här är jag bättre på än Paris!

    Vinter till blogg

    God Natt,

    / Linda

     

←Föregående sida
1 … 297 298 299 300 301 … 322
Nästa sida→

Drivs med WordPress

Laddar in kommentarer …
    • Prenumerera Prenumererad
      • Linda gillar läget
      • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
      • Linda gillar läget
      • Prenumerera Prenumererad
      • Registrera
      • Logga in
      • Rapportera detta innehåll
      • Visa webbplats i Läsare
      • Hantera prenumerationer
      • Minimera detta fält