Några av er kanske har haft förmånen att få vara med när korna släpps ut för första gången på våren. Och har ni så att säga inte sett det live, så har ni kanske på TV kunnat betrakta hur kossorna ystert galopperar omkring. Helt till sig efter flera ändlöst tråkiga månader inom fyra väggar.
Eftersom vi inte råkar ha några kor, inte ens en liten kalv, brukar vi istället satsa på Citroensläpp. Glädjen är nästan exakt densamma, men med mindre mu och svansvift. Vårrusiga Citroener (och deras ägare) är nämligen något av det gladaste och hoppigaste man kan se, speciellt om tändningen är något ojusterad.
Så idag har vi hoppat ner till stranden: två gånger. Dels för att hon som sommarbil i själ och hjärta alltid vill göra sin första resa ner till vattnet (hon vägrar köra någon annanstans). Dels för att testa inställningar. Sen när vi fick allt att klaffa gungade vi i maklig takt ner till en annan strand, bara för att vi kunde. Så där är vi nu.
Med livet och sommaren framför oss.
Mu!
Linda gillar läget 