Nej jag blev inte och kommer inte att bli sömmerska. Inte heller pilot, städerska eller kärnfysiker. Vissa yrken är jag helt enkelt inte lämpad för medan andra av olika orsaker inte lockar mig. Orsaker som jag med varierande tidsintervall påminns om, till exempel under denna dag då jag hittills stött på två av dem.
Låt oss börja med städerska, ett yrke som jag definitivt inte är lämpad för. Det är inte fint att skylla på andra men jag hävdar att den största orsaken till min icke förestående karriär inom städbranschen är att dammsugaren innerligt hatar mig. Det vill säga inte bara vår dammsugare, utan alla av specifikt det släktet. Även om just vår gör sitt bästa för att bit för bit bryta ner mig till ett skälvande vrak. Idag tog han till trumfkortet när han beslöt sig för att låta munstycket avvika från resten av apparaturen. Men då överlistade jag honom och hämtade mänskans bästa vän: rullen med målartejp. Vid nästa stadsresa ska jag köpa ett nytt munstycke för att sedan ritualbränna och gräva ner det gamla. Djupt djupt ner, lägga stenar på och sen se vem som skrattar sist.
För det andra, sömmerska. En fez och ett halvt liv senare -känns det som – har jag ännu en gång fått bekräftat för mig att även symaskinen hatar mig. I och för sig är känslan delvis besvarad men jag tycker ändå att den kunde bjuda till lite mer. Speciellt eftersom vår symaskin i övrigt lever ett mycket ostört liv.
Slutligen pilot eller kärnfysiker, där pilot går bort direkt eftersom jag inte trivs på små utrymmen. Speciellt om de små utrymmena i nio fall av tio befinner sig okänt antal kilometer upp i luften. Men varför inte kärnfysiker?
Det tror jag inte ens ni behöver fråga.
/ Linda
Linda gillar läget 
😄 spännande hade det blivit iaf
🙂