Snabbt som attan

Det finns tillfällen i livet när man måste man agera snabbt som attan. Eller EjEsEjPi som de säger i Greys Anatomy, dr. House och alla de andra tre miljoner läkarserier som går på TV med jämna mellanrum. Ibland får vi vara med om hur en handfull läkare handfallet står kring den döende patienten när Gregory House med käppen i högsta hugg rusar in i rummet. Han vilar inte på lagrarna utan ropar snabbt ut kommandot bring me the scalpel EJESEJPI! Varpå han med ett snyggt och välriktat snitt frilägger andningsvägarna eller amputerar valfritt ben. Då händer allting verkligen snabbt som attan. Innan de övriga läkarna ens hunnit notera vad som hände är  House redan på väg till kvartersbaren på en drink. Alternativt på väg till den kvinnliga sjukhusadministratörens dörr för att tigga om lite kvinnlig fägring och omvårdnad.

Igår gjorde vi en House här på backen. Innan någon av våra grannar ens blev medveten om vad som höll på att hända svepte vi iväg skidor, sparkar och snöskottor till ladan. Lika blixtrande snabbt svepte vi upp från ladan tramptraktorer, traktorkärror och trickcykel. Som små tättingar svoschade vi fram och tillbaka här på backen. Ända tills vi på tre fraktioner av en millisekund städat undan vintern och istället välkomnat vår och sommar.

Vadan denna brådska? Är det verkligen nödvändigt att springa benen av sig på det där sättet? På den frågan vill jag svara: ja absolut. Den finländska våren och sommaren hör till två av de mest nyckfulla och lömska årstiderna i världen. Otaliga gånger har bägge två invaggat mig i säkerhet för att därefter raskt ta ner mig på jorden igen. Så du trodde att våren är här på allvar? Va? Va? För att sedan låta det snöa fram tills pingst. Minst. Om det är fråga om sommaren är alternativet att regnet häver ner från sista maj till mitten av augusti. Man kan alltså inte lita på någonting när det gäller vädret. Noll och intet förtroende ska man hysa inför det. Genom att dock agera mycket mycket snabbt kan man njuta av någon enstaka dag här och var.

Och vet ni vad? Mer begär jag inte.

/ Linda