Hoppa till innehåll
  • Vadå, gilla läget?
  • Linda

Linda gillar läget

  • Förtroende och Val

    oktober 26th, 2012

    För första gången någonsin ställer jag upp som kandidat i ett val, eller ställer mig till förfogande närmare bestämt. Jag vill hellre se det så eftersom vi i vårt land och våra kommuner följer systemet med förtroendeval. Då någon ger mig sin röst ger den personen mig samtidigt sitt förtroende. Ett förtroende som det sedan är upp till mig att förvalta väl under de kommande fyra åren. Eller som det står i kommunallagen: ”kommunens beslutanderätt utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Kommunen skall sträva efter att främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område”. Och det är upp till oss som väljare att välja den som vi uppfattar att bäst kan arbeta för vår gemensamma välfärd.

    Nu känns det redan länge sedan jag blev tillfrågad om jag ville ställa upp. Något som ledde till att jag under några dagars vånda funderade fram och tillbaka. Instinktivt ville jag säga nej. Naturligtvis inte! End of discussion. Men livet har trots allt lärt mig att om man alltid säger nej riskerar man att gå miste om en hel del. Oftast av det roliga slaget. Så jag gav det några dagar och kom fram till att om vi vill ha våra kommuner kvar och om vi vill att de ska styras som de hittills gjorts, så är vi beroende av att det finns personer som vid något tillfälle i sitt liv tar ett ansvar och ställer sig till förfogande. Så det gjorde jag. Men för att få något slags grepp om vad det var jag gav mig in i blev det en hel del googlande på redan nämnda kommunallag där jag bland annat fick lära mig att ”de förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter”.

    Så här är jag nu. Nummer 43. Aningens spänd men också nyfiken på hur det ska gå. I min egen lilla gallup är jag i runda tal nu uppe i sex röster. Jag kan dock inte säga vems rösterna är eftersom jag kan tänka mig att det enligt vallagstiftningen inte är tillåtet att avslöja sådant… Dessutom är vi alla människor med rätt att ändra åsikt så vem vet vilket nummer mina presumtiva väljare sist och slutligen skriver? Mitt kampanjarbete har varit tämligen blygsamt och jag har inte kämpat om spaltmillimetrar med mina kandidatkollegor. Orsaken till det hittar ni om ni går tillbaka till första stycket: jag väntar på förtroendet. Om det på söndagen visar sig att jag ska bege mig in i politiken är jag fullt övertygad om att jag kommer att få uppgifter och ärenden att arbeta för. Det kommer ni och jag som kommuninvånare att se till.

    Så kom ihåg att ge ert förtroende till någon! Parti och person är det upp till er att välja.

    God Natt,

    / Linda

  • ApelsinTrip och nostalgi

    oktober 25th, 2012

    Med anledning av att jag idag skulle få åka med tåg ner till vår vackra huvudstad begav jag mig igår kväll på livsmedelsuppköp. I butiken inhandlades i bästa skolutflyktsstil  två stycken Trip (Apelsin, för det ska man dricka på utflykter) och några bananer. Eftersom jag är stor nu och själv får bestämma över min budget och om jag vill bjuda in Karius och Baktus till min munhåla, slank det också ner en lakritsstång. Okej, fyra lakritsstänger. När dagen så grydde rattade jag laddad till tänderna iväg mot tågstationen.

    Yrvaken och effektiv gick jag ut hårt från morgonen. Mellan klockan sex och sju läste jag litteratur kring forskningsmetoder. Efter tågbyte i Seinäjoki började jag klockan sju gå igenom mina mail och skriva utkast till projektansökningar. Nöjd glad och fylld av tillförsikt bestämde jag mig för att ta en paus halv nio för att inmundiga min första Trip och banan. Man måste nämligen ha en plan när man beger sig iväg så här pass långt hemifrån, om man börjar pausa hur som helst blir det inte till något. Klockan halv nio sharp öppnar jag alltså min väska och tar fram en Trip, därefter börjar jag gräva efter bananerna. Efter en stunds grävande inser jag att jag inte kommer att hitta några. Även om jag i timmar skulle vispa runt med handen skulle jag inte hitta några. De ligger nämligen kvar hemma. Här skulle jag kunna göra ett moget val och gå till restaurangvagnen, men vad gör jag? Jag klämmer i mig Trippen och 3 (tre) lakritsstänger.

    Även om lakritssmaken kraftigt dominerar så får jag vissa flashbacks av min Apelsintrip. Jag minns tågresor till Seinäjoki, bussresor till Jakobstad och cykelfärder mot Köklot. Men mest av allt minns jag simskolan som jag deltog i sommar efter sommar. Till denna simskola cyklade jag iväg varje dag i två veckors tid och de flesta dagar hade jag med mig en Apelsintrip. Och håll i er nu: jag hade nästan glömt att en riktig Trip har trekantig förpackning! När jag så här i efterhand tänker på det så slår det mig dessutom att Trip i pyramidburk är mycket mycket godare.  Varför slutade man att tillverka dem? Vad var det för en känslolös formgivare som beslöt att man skulle börja göra fyrkantiga Tripburkar, vart tog skaparglädjen och fantasin vägen? Nostalgiskt försöker jag leta runt på nätet om jag skulle hitta någon bild på en sjuttiotalsTrip. Men nej, jag lyckas inte. Kanske någon har en bild? I så fall får ni gärna maila den till linda@longlivetrekantigapelsintrip.com.

    Tack!

    / Linda

     

←Föregående sida
1 … 306 307 308 309 310 … 322
Nästa sida→

Drivs med WordPress

Laddar in kommentarer …
    • Prenumerera Prenumererad
      • Linda gillar läget
      • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
      • Linda gillar läget
      • Prenumerera Prenumererad
      • Registrera
      • Logga in
      • Rapportera detta innehåll
      • Visa webbplats i Läsare
      • Hantera prenumerationer
      • Minimera detta fält