ApelsinTrip och nostalgi

Med anledning av att jag idag skulle få åka med tåg ner till vår vackra huvudstad begav jag mig igår kväll på livsmedelsuppköp. I butiken inhandlades i bästa skolutflyktsstil  två stycken Trip (Apelsin, för det ska man dricka på utflykter) och några bananer. Eftersom jag är stor nu och själv får bestämma över min budget och om jag vill bjuda in Karius och Baktus till min munhåla, slank det också ner en lakritsstång. Okej, fyra lakritsstänger. När dagen så grydde rattade jag laddad till tänderna iväg mot tågstationen.

Yrvaken och effektiv gick jag ut hårt från morgonen. Mellan klockan sex och sju läste jag litteratur kring forskningsmetoder. Efter tågbyte i Seinäjoki började jag klockan sju gå igenom mina mail och skriva utkast till projektansökningar. Nöjd glad och fylld av tillförsikt bestämde jag mig för att ta en paus halv nio för att inmundiga min första Trip och banan. Man måste nämligen ha en plan när man beger sig iväg så här pass långt hemifrån, om man börjar pausa hur som helst blir det inte till något. Klockan halv nio sharp öppnar jag alltså min väska och tar fram en Trip, därefter börjar jag gräva efter bananerna. Efter en stunds grävande inser jag att jag inte kommer att hitta några. Även om jag i timmar skulle vispa runt med handen skulle jag inte hitta några. De ligger nämligen kvar hemma. Här skulle jag kunna göra ett moget val och gå till restaurangvagnen, men vad gör jag? Jag klämmer i mig Trippen och 3 (tre) lakritsstänger.

Även om lakritssmaken kraftigt dominerar så får jag vissa flashbacks av min Apelsintrip. Jag minns tågresor till Seinäjoki, bussresor till Jakobstad och cykelfärder mot Köklot. Men mest av allt minns jag simskolan som jag deltog i sommar efter sommar. Till denna simskola cyklade jag iväg varje dag i två veckors tid och de flesta dagar hade jag med mig en Apelsintrip. Och håll i er nu: jag hade nästan glömt att en riktig Trip har trekantig förpackning! När jag så här i efterhand tänker på det så slår det mig dessutom att Trip i pyramidburk är mycket mycket godare.  Varför slutade man att tillverka dem? Vad var det för en känslolös formgivare som beslöt att man skulle börja göra fyrkantiga Tripburkar, vart tog skaparglädjen och fantasin vägen? Nostalgiskt försöker jag leta runt på nätet om jag skulle hitta någon bild på en sjuttiotalsTrip. Men nej, jag lyckas inte. Kanske någon har en bild? I så fall får ni gärna maila den till linda@longlivetrekantigapelsintrip.com.

Tack!

/ Linda

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s