• Vadå, gilla läget?
  • Linda

Linda gillar läget

  • Windows from H-ll

    oktober 27th, 2012

    Jag är rädd för att det kan ha skett ett fatalt misstag när jag tillverkades. På något sätt måste man ha totalt förbisett husmorsgenen och jag kan tänka mig att det lät så här när listan med mina gener,  instinkter och förmågor prickades av:

    Glad – check!

    Snäll (för det mesta) – check!

    Kärlek till böcker – check!

    Ommöbleringsmani – check!

    Tapetseringsiver – check!

    Lust till gammal Citroén – check!

    … och här någonstans gick det fel. När det var dags att installera och checka av de mer husmodersanpassade sysslorna så är min kvalificerade gissning att det gick till ungefär så här:

    Installatör 1: Lust att tvätta fönster – ch… å nej! Lusten att tvätta fönster tog nyss slut!

    Installatör 2: Men om vi beställer in ny lust och gör henne nästa vecka?

    Installatör 1: Äsch, har vi kommit så här långt är det lika bra att göra henne klar.

    Installatör 2: Men har vi något annat att ta till?

    Installatör 1: Vänta så kollar jag lagret… Ja här vi något! Salmiakbegär? Det är väl nästan jämförbart med fönstertvättarlust?

    Installatör 2 Det blir perfekt! Varpå man hörde:

    Salmiakbegär – check!

    Idag skulle jag eventuellt ha kunnat byta ut salmiakbegäret mot ett uns iver inför den årliga fönstertvätten. Ja ni läste rätt. Årliga. Att tvätta fönster gör jag bara när jag absolut måste. Och till och med då våndas och ylar jag i frustration. När det kommer till uppgifter som ingår i paketet eget litet hushålle (som Lotta på Bråkmakargatan sa) så finns det ingenting jag älskar mindre än att tvätta fönster. Bättre blir det inte av att vi bor i ett hus från 60-talet där de dubbla fönsterglasen för något decennium sedan utökades med ett innerglas. Imagine! Sex sidor av vansinne på varje fönster.

    Min absoluta ofavorit är vårt ena vardagsrumsfönster vilket mäter 1.90 brett och 1.30 högt och som öppnas NERIFRÅN OCH UPP! Man måste alltså lyfta upp de vidrigt tunga fönsterglasen för att sedan med ena foten skuffa in två stolar under så att hela härligheten lutas mot stolsryggarna. Om man överlever detta första moment har man stora chanser att också det året komma levande ur det hela. Sen återstår att i växthusliknande klimat putsa alla rutorna i tur och ordning. När det äntligen är över är jag hög på fönsterputs och allmänt grinig och svettig… men alltid lika glad när jag inser att mitt barn får ha sin mamma kvar ännu ett år.

    Fönstret från H…

    Ikväll tror jag bestämt att mamma Linda gjort sig förtjänt av ett glas vin. Så det så.

    / Linda

     

     

  • Förtroende och Val

    oktober 26th, 2012

    För första gången någonsin ställer jag upp som kandidat i ett val, eller ställer mig till förfogande närmare bestämt. Jag vill hellre se det så eftersom vi i vårt land och våra kommuner följer systemet med förtroendeval. Då någon ger mig sin röst ger den personen mig samtidigt sitt förtroende. Ett förtroende som det sedan är upp till mig att förvalta väl under de kommande fyra åren. Eller som det står i kommunallagen: ”kommunens beslutanderätt utövas av fullmäktige som valts av invånarna. Kommunen skall sträva efter att främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område”. Och det är upp till oss som väljare att välja den som vi uppfattar att bäst kan arbeta för vår gemensamma välfärd.

    Nu känns det redan länge sedan jag blev tillfrågad om jag ville ställa upp. Något som ledde till att jag under några dagars vånda funderade fram och tillbaka. Instinktivt ville jag säga nej. Naturligtvis inte! End of discussion. Men livet har trots allt lärt mig att om man alltid säger nej riskerar man att gå miste om en hel del. Oftast av det roliga slaget. Så jag gav det några dagar och kom fram till att om vi vill ha våra kommuner kvar och om vi vill att de ska styras som de hittills gjorts, så är vi beroende av att det finns personer som vid något tillfälle i sitt liv tar ett ansvar och ställer sig till förfogande. Så det gjorde jag. Men för att få något slags grepp om vad det var jag gav mig in i blev det en hel del googlande på redan nämnda kommunallag där jag bland annat fick lära mig att ”de förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter”.

    Så här är jag nu. Nummer 43. Aningens spänd men också nyfiken på hur det ska gå. I min egen lilla gallup är jag i runda tal nu uppe i sex röster. Jag kan dock inte säga vems rösterna är eftersom jag kan tänka mig att det enligt vallagstiftningen inte är tillåtet att avslöja sådant… Dessutom är vi alla människor med rätt att ändra åsikt så vem vet vilket nummer mina presumtiva väljare sist och slutligen skriver? Mitt kampanjarbete har varit tämligen blygsamt och jag har inte kämpat om spaltmillimetrar med mina kandidatkollegor. Orsaken till det hittar ni om ni går tillbaka till första stycket: jag väntar på förtroendet. Om det på söndagen visar sig att jag ska bege mig in i politiken är jag fullt övertygad om att jag kommer att få uppgifter och ärenden att arbeta för. Det kommer ni och jag som kommuninvånare att se till.

    Så kom ihåg att ge ert förtroende till någon! Parti och person är det upp till er att välja.

    God Natt,

    / Linda

←Föregående sida
1 … 305 306 307 308 309 … 322
Nästa sida→

Drivs med WordPress

 

Laddar in kommentarer …
 

    • Prenumerera Prenumererad
      • Linda gillar läget
      • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
      • Linda gillar läget
      • Prenumerera Prenumererad
      • Registrera
      • Logga in
      • Rapportera detta innehåll
      • Visa webbplats i Läsare
      • Hantera prenumerationer
      • Minimera detta fält