Du vet hur vi mänskobarn ibland kan drabbas av ett våldsamt och primitivt begär? Så intensivt, att det nästan tar andan ur en. Och så kraftigt, att det nästan förgör en. Begär som förleder oss att tro att vi inte kan leva utan det som vi för just den stunden begär. En man. Eller en kvinna. Ett annat liv.
Eller, vad vet jag … en 55-tums tv?
Och ja, det drabbade mig. Förlåt. Under månader har jag försökt fördriva det. Intala mig själv att min personliga lycka inte hänger på möjligheten att se film på storskärm. Att Netflix i 32 tum är allt vad en kvinna behöver
Men vad är det Du brukar säga om oss tvåbenta stackare, anden är villig men köttet är svagt? Verkligt verkligt svagt, har det visat sig.
Vilken tur då, att jag och mitt svaga kött från och med idag har en STOR tv att sjunka ner framför.
Med vänlig hälsning,
Linda
Ett begär jag helhjärtat förstår och understöder 🙂 p.s. men berätta inte åt min man för han har samma begär som du men jag har försökt hindra honom och kommit med en massa dåliga ursäkter… och tja, vad ska jag nu föreslå?
Jag vet inte… Men jag tror ABSOLUT att mitt liv blev avsevärt bättre med en stor tv. 🙂
Just det här svaret var jag rädd för och det betyder hål i plånboken hos Fru G och Herr S 😉