Vi har ett pågående projekt i vår familj. Som ni kanske vet bör alla projekt och större operationer med självaktning gå under något slags kodnamn. Så också vårt, jag kallar det PV. That is short for Projekt Vansinne. Projektets syfte är att en gång för alla bringa ordning och reda till vårt lilla hem. Det är inte så att vi aldrig städar, det gör vi (jag) tämligen ofta. Problemet är att när jag städar har jag en tendens att skyffla runt problemen (sakerna) från rum till rum. Vilket resulterar i att de flesta rum är helt acceptabla medan det stackars rum som har oturen att råka befinna sig längst ner i rangordning överhopas med prylar. Under ganska lång tid nu har det varit arbetsrummet som dragit det kortaste strået och där finns allt från överblivna täcken och gamla leksaker till boxningssäckar.
Men nu har vi alltså kavlat upp ärmarna och utarbetat en plan. Fruktansvärt effektivt arbetar vi oss systematiskt fram i huset. Vi kategoriserar, sorterar, ger bort och slänger. För att inte ta ut oss och ge upp innan vi nått målsnöret portionerar vi ut våra insatser i lämpliga doser. Det är nästan så att vi stundvis känner oss snudd på obehagligt förnuftiga! Men bara nästan, eftersom det här måste göras. Helst innan vi spårlöst mister en av våra familjemedlemmar i arbetsrummet. Hur skulle vi förklara det? Sist vi såg honom rörde han sig i riktning mot vårt arbetsrum… Yup, it’s a serious mission.
Och nu mina vänner säger jag bara: I’m going in. Om ni inte hör av mig inom de närmaste dagarna får ni sända sökpatrullerna i sydostlig riktning: mot arbetsrummet.
/ Linda
Linda gillar läget 