Om gårdagen var den första dagen på resten av mitt liv, måste den här dagen i rimlighetens namn vara den andra dagen på … ja ni fattar. Och om någon frågar mig så har just den här andra dagen på just det här livet gått så pass bra att jag starkt överväger att imorgon gå över till dag tre istället för att börja om från scratch.
Tänk, i snart två dagar har jag varit en mänska som går i trappor istället för att ta hiss. För någon kan det kanske tyckas som en ganska fjuttig nystart, men för att ge er lite perspektiv på hur världsomvälvande (eller Lindaomvälvande) den förändringen verkligen är, så säger jag bara: sjunde våningen. Där finns mitt arbetsrum. Sjunde. För övrigt på samma våning som man igår morse kunde lokalisera en starkt astmatisk 45-åring som med gistna knän lutade sig mot närmaste vägg.
Jag har också blivit en sådan mänska som (nästan alltid) dricker vatten istället för vin. Och en mänska som väljer sallad framom biff (dvs om biffen inte är rosa inuti). Sötsaker och godis försöker jag så långt som det är möjligt att undvika (utom när jag är hos min svärfar eftersom han svänger ihop de bästa blandningarna av lösgodis). Och om nätterna kommer jag att sova ordentligt, det vill säga när det inte är projektredovisning på gång. Tuffa möten. Eller livet i övrigt upptar min nattliga tankeverksamhet.
Så vet ni vad jag tror? Jag tror att det här kommer att bli riktigt bra! Eftersom jag redan klarat två dagar är det bara …
vad blir 365 x 45?
Linda gillar läget 