För tre nätter sedan fick jag barn. Igen. Eller egentligen kom jag aldrig så långt att jag faktiskt fick det där barnet, men jag var åtminstone inlagd på BB. Tyvärr vaknade jag innan jag så att säga kom till slutklämmen och kan därför inte säga något om kön eller andra viktiga detaljer. Ändå känner jag ännu lyckokänslan i mig.
För två nätter sedan var min man på hemligt uppdrag över Sibirien. Exakt var hade han inte kunnat berätta för mig, inte heller vad uppdraget gick ut på. Vid midnatt kontaktade han mig för att säga att allt hade gått bra, men strax efteråt störtade den helikopter som han like a real man flög lågt under ryska arméns radar. Jag hörde nödanropen men kunde inte göra något. Och när jag skulle ringa efter hjälp så hade jag ingen aning om vart jag skulle sända räddningspersonalen. Som jag sa: hemligt uppdrag.
För en natt sedan var jag så kär, fånig och till mig, att jag inte visste vart jag skulle ta vägen med mig själv. I vem vet jag dessvärre inte eftersom jag aldrig såg personens ansikte, men jag kunde känna tonårsdesperationen inom mig. Ni kanske minns hur det var när man nästan inte kunde andas när just ”han” såg på en? Precis så var det.
Och nu undrar ju jag: vad betyder det här? Vem eller vad vill säga mig något? Kommer jag kanske att bli tvåbarnsmamma i andra halvan av mitt liv? Bor det en undercover helikopterpilot och thrilling agent i min man? Eller en desperat och kärlekstörstande fjortis i mig?
Åh, alla dessa frågor! Och med det kanske den största frågan av dem alla:
vågar jag somna inatt?
Linda gillar läget 
Låter som väldigt underhållande och lite hemska drömmar.
Tydligen finns de för att bearbeta saker som händer i verkliga livet. Jag såg en hemsk dokumentär om Kongo för några kvällar sedan, drömde sedan att jag var i Afrika och var rädd. En slags bearbetning.
Min amatörtolkning: du står inför något nytt, lite okänt och spännande. Kan det vara så? Trevlig helg!
I så fall bearbetar jag sannerligen! Hoppas att din tolkning håller, jag gillar den… Trevlig helg också till dig och sköna drömmar! 😁
Tack! 🙂
Vilket spännande drömliv du har Linda! I mitt tidigare liv ägnade jag mig en hel del åt drömtydning och bokhyllan var ganska välförsedd med olika typer av litteratur som skulle få mig att fatta varför jag drömde som jag gjorde. Ibland kan det vara maten man ätit, att man sovit på ett visst sätt men fortfarande tror jag på att det undermedvetna har ett budskap att förmedla. Det svåra är ju tolkningen! Minns mycket väl en dröm då jag väldigt stolt och glad gick sprittsprångande naken längs med Humlegårdsgatan :-D. Och min favoritdröm – när jag började med att försiktigt flaxa med armarna för att sedan flyga långa sträckor och se ned över landskapet. Känslan var obeskrivlig. Tror att det just är känslan som är det viktiga. Och ställa frågor till den. Vad kände jag? Ångest? Frihet? Eufori?
Åh flyga! Det har jag också gjort i några repriser, även om det är länge sen nu. Men precis som du har jag känslan kvar. Om jag fortsätter på känsla och det du skriver om att den är viktig, så är det just det som är det knepiga: mina drömmar hade så att säga inget gemensamt. Djup djup lycka i dröm 1. Frustration, förtvivlan och sorg i dröm 2. Och förväntan, nyfikenhet och glädje i dröm 3. Ska jag då lägga ihop allt det till något slag av helhet?
Oj, nu blev det svårt 😉 kanske det är det som är grejen, att de inte har något gemensamt… hela skalan av känslor är ju ok i själva verket.