Galor och annat tänkvärt

Jag tycker om internet och det sätt på vilket det gör världen mindre. För att det hjälper mänskor att hitta andra mänskor. Mänskor som vill dela erfarenheter. Intressen. Och drömmar. Mänskor som ibland kanske känner sig ensamma. Därför är internet nördarnas paradis. Samtidigt som det är dom unga mammornas och dom gamla tanternas. Dom modefrälstas och bilälskarnas. Matälskarnas och dom kärlekshungrigas. Internet förenar.

Men med det inte sagt att internet är enbart gott. Utan långt ifrån. Här gror också främlingsfientlighet. Avund. Till och med hat. Det är alltför lätt att se ner på andra. Att mobba när motparten inte står framför, inte kan ta ifrån sig. Det är också alltför lätt att låta sig förblindas av yta. Att idolisera.

Ändå är jag fullt övertygad om att så länge vi bara vet hur vi ska hantera denna värld som synbarligen gör allt så lätt men samtidigt så svårt, så överväger fördelarna. Så länge vi förstår att bakom tangenterna är vi alla fortfarande mänskor. Som gläds, såras. Och gråter.

Jag läser om att det snart är dags för en av nätets gemenskaper att träffas. På riktigt. Klä upp sig. Prata, umgås och ha roligt tillsammans. Och för en gångs skull inte bara i textform dela sina tankar, drömmar och erfarenheter. Det finns mänskor som tycker att det är en fantastiskt bra sak. Någonting att se fram emot när hösten annars är lång och grå. Samtidigt som det finns mänskor som menar att det finns andra och viktigare saker att fokusera på. Och det är okej, att ha olika åsikter. Att tycka olika. Hur tråkigt skulle det inte vara om vi alla alltid var av samma åsikt?

Själv gillar jag tanken bakom. Viljan att ta steget från skärm till dansgolv. Från skriven text och stillbild till uttalade ord och rörelse. Jag gillar idén med att ägna en kväll åt att uppmuntra varandra och samtidigt ge erkännande för de ansträngningar som många gör. Att visa på att någon annans texter kanske lyfter en annars crappy day. Eller ger tröst i att man inte är ensam när livet känns tungt. Ja egentligen fattar jag inte hur det någonsin skulle kunna vara fel att mötas.

På riktigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s