Hoppa till innehåll
  • Vadå, gilla läget?
  • Linda

Linda gillar läget

  • Att bli upptäckt

    oktober 7th, 2016

    Helt utan egen förtjänst har jag gått och blivit upptäckt och nu ser det inte bättre ut än att jag ska bli filmstjärna! Höjden på fröjden är att jag inte behöver göra något i gengäld, allra minst agera. Inte ens min portfolio måste jag sända någonstans och det är ju bra, för i och med att jag varken haft modell- eller skådespelarplaner så har jag inte skaffat mig någon sådan. En svart läderportfölj med Korsholm-logo har jag visserligen, men jag tror tyvärr inte att det är den typen av portfolio som efterfrågas i sådana här sammanhang.

    Idag känner jag mig alltså verkligen lyckligt lottad. Dessutom måste ju någon som har sett min bild där ute i cyberrymden tycka att jag ser ganska bra ut, och det är ju alltid roligt. Vilket innebär att jag utan att resa någonstans, utan att gå på några som helst auditions och utan skådespelarutbildning kommer att bli berömd. Bra betalt ska jag till och med få. Det enda – och här snackar vi singular – som krävs av mig: är att svara på ett sketet mail. Och om jag gör det får jag 6 MILJONER DOLLAR!

    Fatta! Varför har jag år ut och år in knegat på här när Ms Talent Scout på två sekunder blankt berättar för mig att jag är gorgeous! That I have potential! Att jag har vad som krävs för att vara med i en BIG SCREEN MOVIE! Eller ja åtminstone min bild då. Fast jag tror ändå att jag väntar några dagar.

    Innan jag säger upp mig.

     

  • Sånt vi inte gärna vill höra

    oktober 6th, 2016

    Det finns vissa saker som man inte tycker sådär vansinnigt mycket om att höra, typ: Ja här gick det verkligen undan, har du kanske själv någon tanke om vad det stod på hastighetsmätaren? Eller: Eftersom deadline var för en vecka sedan antar jag att din essä fastnat någonstans i mailboxen. Kan du sända den igen? Nu. Eller: Här var det mjukt och fluffigt – kanske någon har skaffat trivselvikt? För att nu nämna några exempel.

    Under årens lopp har min lista av ”Saker som jag helst inte vill höra” gradvis blivit längre. Och varje gång som jag får lägga till något känner jag mig uppriktigt glad. För de gångerna innebär åtminstone att jag fortfarande är vid liv. Att saker händer. Och att jag får vara med om något. Ofta om sånt som jag inte varit med om förr. Och många gånger sånt som jag aldrig vill vara med om igen. Någonsin.

    När det gäller dagens listbidrag som yttrades av min femteklassare, så hamnar det väl någonstans där mitt på skalan: Mamma, hälsovårdaren vill att du ringer henne. Varför då? Du har inte kryssat i att jag får mellanmål. Eller middag. Eller nattamat. Utöver det verkar det som om jag eventuellt har kryssat i något mycket mer suspekt som han däremot antas få. Något som inte lämpar sig för att yttras i detta forum.

    Som ursäkt till det skedda kan jag inte säga annat än att frågeformuläret bestod av femtio sidor (eller åtminstone fem). Och tidpunkten som jag valde för att utföra min förälderliga plikt inte helt optimal (sånt ska absolut göras före klockan 22, jag vet det nu). Så nu ser det inte bättre ut än att jag tydligen är en mänska som svälter sitt barn.

    Och att jag uppenbarligen har en hel del att förklara.

←Föregående sida
1 … 181 182 183 184 185 … 322
Nästa sida→

Drivs med WordPress

  • Prenumerera Prenumererad
    • Linda gillar läget
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Linda gillar läget
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält