Dagen gick och jag med den

Fatta vilken bra dag vi fick – jag och min pannlugg! Ingen av oss behövde sträcka sig utanför sina gränser (eller nedanför sina ögonbryn) utan istället fick vi träffa mängder av intressanta mänskor. Lyssna till intressanta tankar. Och mellan varven till och med äta lite gott. Som helhet betraktat ger jag därför dagen fyra pannluggar av fem möjliga.

Orsaken till att dagen den här gången inte får den femte pannluggen är isrelaterad, eller snarare relaterad till bristen på is. En högst avgörande brist som gjorde att ett barn i min närhet inte kunde ta sig hem med hjälp av det fordon som samma barn tagit sig till skolan med. Ett fordon som istället den omtänksamma modern hämtade under kvällens hundpromenad.

Vilket för mig till kvällens fråga: vet ni hur jobbigt det är att med sparkstötting ta sig fram på asfalt? Jättejobbigt, för det går nämligen inte. Man måste bära den. Har man otur (eller ställer till det för sig) har man dessutom en understimulerad hund att samtidigt dirigera så att den inte trasslar in sig i medarna. Eller jagar valfri bil. Hence, den uteblivna pannluggen.

Vill man se positivt på det så kanske jag eventuellt fick någon muskel på köpet. Å andra sidan kan jag lika bra ha dragit på mig en begynnande stroke. Hur det än förhåller sig med den saken så är dagen nu slut.

Och imorgon kommer det en ny. Hurra!

Nästan rakt

Med jämna mellanrum här i livet står man inför uppgifter som kanske går utöver det vanliga. Uppgifter som gör att det darrar till så där lagom i maggropen. Som gör att man kanske tänker till lite extra kring hur man kommer att fixa det. Eller kommer man att fixa det?

Vid såna tillfällen brukar åtminstone jag tänka att det är jätteviktigt att känna sig fin. Jag tror på, att om man känner sig fin så känner man sig säker. Och känner man sig säker så är det svårare att rubba en, då funkar nästan vad som helst. Och skulle det  inte funka så gör det ändå inget för man är laid back. Livet fortsätter juh! Alltid.

Själv är jag som mest laid back när jag har nyklippt pannlugg. Oskojat. Ett rakt streck ovanför mina ögonbryn gör att jag kan tackla nästan vad som helst. Tyvärr kan det hela bli lite problematiskt när man med kort varsel inte har tillgång till en frissa som kan åstadkomma det där raka strecket. Då blir det inte … rakt, liksom. Mera som ett open statement kring det att rakt är relativt, men det kan jag väl kanske stå för

För finns det någon här i världen som har ett lika snett streck ovanför ögonbrynen som jag? Nej, tänkte väl det. Vilket innebär att det kommer att gå bra.

Det är jag nästan säker på.