Från och till tar jag mig en funderare över namnet på min blogg, hur det blev så här och vad det egentligen innebär att gilla läget. Betyder det att man hövligt tackar och tar emot allt det som man möter? Utan att klaga, ifrågasätta eller på något som helst vis utmana det som är. I så fall skulle det här eventuellt vara den tråkigaste bloggen någonsin. Typ.
Men nu är det ju inte så jag ser på det hela och det är inte därför mitt lilla place in space heter som det gör. Utan att gilla läget är för mig att kunna acceptera saker och allt det som sker runt mig som de är och sker just nu, inte som jag skulle önska att de var. Det innebär alltså inte att bita ihop käkarna för att sedan gå och sparka ett (o)snyggt litet hål i närmaste vägg eller valfri bildörr. Inte heller betyder det att man i evigheters evighet skulle vara dömd till att osaligt vanka omkring och känna sig låst för att livet ändå aldrig kommer att bli annorlunda.
Att gilla läget är att ta saker för vad de är. Att vända och vrida på dem för att sedan betrakta dem från olika håll. Emellanåt kanske få någon slags insikt kring hur allt hänger ihop och varför det just idag blev så här. För att sen tänka okej, det här gillar jag, på riktigt. Här vill jag stanna och andas. Eller komma fram till att nej, jag vill annat. Annorlunda. Bättre. Tryggare. Och sen göra sitt bästa för att försöka uppnå det.
Inte att foga sig.
/ Linda
Linda gillar läget 