Ibland känner jag mig lite vågad. Jättevågad, till och med. Så till den milda grad jättevågad att jag gör precis som Posti: ett experiment. Typ som igår. Mitt på blanka fredagsförmiddagen och med bara några timmar kvar av arbetsveckan skannade jag in mina inköpskvitton utan att ÄNDRA INSTÄLLNINGARNA. Trots att jag vet att vår kopieringsmaskin har en nästan sjuklig förkärlek för A3 och inte A4. Men brydde jag mig? Nej.
Naturligtvis blev resultatet att jag fick mina stackars två kvitton (vars sammanlagda yta utgjorde några kvadratcentimeter) inklämda i högra hörnet på en gigantisk A3:a. Men eftersom jag fortsättningsvis kände mig ystert lössläppt struntade jag i det och sände iväg hela alltet till vår ekonom.
Ha!
Eller det kanske inte är inskannade dokument som mänskor pratar om när de berättar om sina senaste äventyr och våghalsigheter? Kanske de tänker större? Nåväl som jag brukar säga: ett litet experiment för mänskligheten men ett stort sådant för Linda.
Och Posti.
Linda gillar läget 
Tack Linda för dina underbart fina vardagsbetraktelser. Älskar det. Följer dig och ler alltid inombords av det du skriver. Fortsätt! Så härligt!! Stort tack!
Tack själv! För vänliga ord 🙂