Tänk om våra liv skulle vara just det, svartvita. Svartvita till den grad att vi varken fick eller behövde uppleva mer än lagom av allt. Av kärlek och hat. Glädje och sorg. Vi skulle inte behöva tampas med frustrationer, aggressioner eller rädslor. Men inte heller få uppleva den upprymda glädje som ibland sveper iväg oss …

Fortsätt läs

Psalm nummer 520 i den svarta psalmbok som varit min sedan ettan i lågstadiet. Så gammal är jag nämligen, att en av de första böcker jag fick i skolan var just denna lilla svarta, fylld med sånger från pärm till pärm. Trots att min familj kanske inte tillhörde de flitigaste kyrkobesökarna (i ärlighetens namn befann vi oss ganska långt nere …

Fortsätt läs