Förra veckan gjorde jag det, kapitulerade. Istället för att köpa jeans i den storlek som jag snart skulle passa i, så köpte jag den storlek som jag de facto nuförtiden är. Och fatta så bra det kändes! Att kunna andas normalt. Att kunna böja sig framåt utan att det svartnade för ögonen. Att kunna vara – jag. …

Fortsätt läsa