Fredagsmys uncut

Nej nu sover hon ordentligt, nu går vi hem, sa han. Varpå vi tyst började samla ihop det som fanns kvar av allt det som vi haft med oss. Godis. Popcorn. Hund.

Ska vi ta hem filmen? frågade jag.

Nej, vi kan se slutet en annan gång. 

Efter två kvällar har vi nu lyckats ta oss igenom två tredjedelar av filmen, vilket innebär att nu återstår endast den sista rafflande halvtimmen. Men den måste helt enkelt vänta tills vi alla – gärna synkroniserat – orkar hålla ögonen öppna så länge som det krävs för att få se åtminstone en liten skymt av eftertexterna.

Innan vi smög ut väckte vi henne försiktigt, mostern-systern som nio gånger av tio somnar på soffan under våra filmkvällar. Och under den tunga fullmånen tog vi tillsammans ett sista varv med de fyrbenta.

Den här fredagskvällen går alltså inte till historien som en av de mer rafflande i kategorin ”kvällar vi minns”. Den kommer heller inte att kvala in i kategorin ”stylat fredagsmys de luxe”. Men fatta så skönt det är – att få vara sig själv. Värdinnan somnar sött. Och gästerna bär skrupellöst hem det som inte blev uppätet. Rädda det som räddas kan, typ.

Kanske vi kunde sälja det konceptet? Som Fredagsmys like you never experienced it before. Eller: Fredagsmys the true version? Eller så kör vi kort och kraftigt:

Fredagsmys uncut. 

 

 

 

 

 

 

 

Taco Hej

IMG_20160810_085341

Ja vi åt tacos igår. Och ja, vi tittade på film. Men till vårt försvar vill jag säga att a) det var ju faktiskt inte fredag, b) vi Netflixade inte. Utan lyxade helt enkelt till en vanlig tisdag med texmex och dvd så här sista vardagsveckan innan skolan kör igång igen. Eller om jag ska vara riktigt ärlig så handlade det inte så mycket om ”att lyxa till något”, utan om det att efter all denna lediga tid så är vår tankeförmåga och fantasi katastrofalt bristfällig. Med den påföljden att vi ansåg det vara bäst att köra på säkra kort. Några tacos, nachos och triljoner döda orcher, alver och dvärgar senare kravlade vi oss så i säng. Familjen kliché.

Men före jag lade mitt trötta och fluffiga lilla huvud på min lilla men numera inte alltför fluffiga huvudkudde, så myste jag en stund för mig själv. Myste åt humorn i det hela. Åt det att få se sig själv genom andras ögon, inklusive alla vanor, ovanor och upptrampade gamla spår som man vecka efter vecka och år efter år traskar fram i. Vare sig det är myskväll med tacos, lördagsbiff med vin eller den traditionella solsemestern till Grekland.

Det tycks nämligen som om vi mänskor har en benägenhet att upprepa sånt vi tycker om. Vi gillar det invanda och för att legitimera det hela kastar vi friskt på olika etiketter. Som Fredagsmys. Eller Taco-kväll. Ända tills det kommer någon som med glimten i ögat trashar hela grejen. Men har vi något emot att dom gör det? Nej, för dom gör det ju så fruktansvärt bra. Kommer vi att också nästa vecka texmexmysa framför en film? Naturligtvis, vem vill överge ett vinnande koncept? Åh,  KAJ…

Taco Hej till er! 

/ Linda