Nej nu sover hon ordentligt, nu går vi hem, sa han. Varpå vi tyst började samla ihop det som fanns kvar av allt det som vi haft med oss. Godis. Popcorn. Hund.

Ska vi ta hem filmen? frågade jag.

Nej, vi kan se slutet en annan gång. 

Efter två kvällar har vi nu lyckats ta oss igenom två tredjedelar av filmen, vilket innebär att nu återstår endast den sista rafflande halvtimmen. Men den måste helt enkelt vänta tills vi alla – gärna synkroniserat – orkar hålla ögonen öppna så länge som det krävs för att få se åtminstone en liten skymt av eftertexterna.

Innan vi smög ut väckte vi henne försiktigt, mostern-systern som nio gånger av tio somnar på soffan under våra filmkvällar. Och under den tunga fullmånen tog vi tillsammans ett sista varv med de fyrbenta.

Den här fredagskvällen går alltså inte till historien som en av de mer rafflande i kategorin ”kvällar vi minns”. Den kommer heller inte att kvala in i kategorin ”stylat fredagsmys de luxe”. Men fatta så skönt det är – att få vara sig själv. Värdinnan somnar sött. Och gästerna bär skrupellöst hem det som inte blev uppätet. Rädda det som räddas kan, typ.

Kanske vi kunde sälja det konceptet? Som Fredagsmys like you never experienced it before. Eller: Fredagsmys the true version? Eller så kör vi kort och kraftigt:

Fredagsmys uncut.