Det är inte alla dagar som man direkt känner och vet vad man ska ha på sig. Valet av kläder hänger nämligen på många olika faktorer och omständigheter. Som var man ska befinna sig under dagen, i vilka sammanhang man ska röra sig och vilka uppgifter man har. Eller så går man helt enkelt på känsla, så som jag gjorde idag när jag plockade ihop fredagens outfit.
Närmast kroppen har jag en grå oversize tunika som slutar någon centimeter ovanför knät. Tunikan är försedd med retrotryck, en kvinna i femtitals-baddräkt hållandes en stor badboll. Här har designern verkligen lyckats eftersom badbollen befinner sig precis framför min egna imitation av en sådan. Effekten är slående och gör att många blickar dras till just det partiet. En synvilla alltså, precis som en svart baddräkt med längsgående sidokilar av annan färg. Fast tvärtom. Tunikan som består av 90% bomull och 10% viskos, faller snyggt och är sagolikt mjuk mot kroppen. För alla som vill ha en egen så finns de vid Finlands flaggskepp Prisma för endast 14,95! (åtminstone ännu för några år sedan).
Ovanpå min gråa favorit har jag så en vadlång kofta i mörkare grått försedd med vita detaljer. Även den mjuk och inbjudande, tillverkad i finaste polyester. De vita detaljerna återspeglas sedan i accessoaren för dagen: vita piller i modellen Doximycin. Tyvärr är koftan så vintage att jag inte längre kan komma ihåg var den inhandlades eller hur mycket jag måste ge för den. Outfiten avslutas med ett par grå, stickade sockor. Äkta hantverk från början till slut, där jag kontaktade en lokal hantverkare för att i 100% ylle sticka dem åt mig (okej, det var mamma). Ett asymmetriskt hål under höger häl återspeglar autenciteten i det hela.
Tyvärr kommer jag inte att med bild visa allt detta, eftersom illvilliga röster skulle kunna påstå att min tunika är ett nattlinne (som jag aldrig tog av mig imorse). Min vadlånga kofta en badrock. Och mina sockor helt enkelt trasiga. Då blir det liksom lite av Kejsarens nya kläder av det hela.
Och hur skulle det se ut?