Dag tre av sommarlovet tickar långsamt framåt. Insikten om den evighet av tid som ligger framför börjar så småningom sjunka in hos den i familjen som åtnjuter detta lov. Alla de lediga timmar, dagar och veckor som under ett helt år längtats efter brer plötsligt lättjefullt ut sig under fötterna. Fatta! Äntligen där.

Samtidigt tycks ett problem uppstå. Tiden som tidigare fylldes av sig själv ska nu fyllas. Av något, men av vad? Rädslan för det tråkiga finns där i bakgrunden och gör så att den fantasi som under de senaste månaderna av olika skäl tvingats dra sig tillbaka, nu blommar ut. Typ som syrenerna på bilden. Schlabamm!

Här har idag följaktligen påbörjats en st. stickad halsduk i samma modell som den fjärde doktorn bär (stickaren siktar på 3,20 meter, mor hoppas att hon kan bevara förståndet under åtminstone de första två). Bygge av en sonic screwdriver i lego har inletts. Post hämtats. Och promenad till butiken företagits. Ytterligare har sommarlovsfiraren ätit fiskpinnar med vaniljsås (doktorns favoritmat, stått länge på to do listan, mor i huset har tvekat, gillar inte uppkastningar). Här har googlats på Science Fiction bokhandeln i Gamla Stan (besöksmålet nummer ett). Och skrivits listor på vad som ryms inom sommarlovsfirarens budget samt vad som vore det mest ultimata att inhandla bland alla de Doctor Who thingies som någonsin producerats.

Och ännu är klockan bara TVÅ! 

Den tolfte doktorn sa en gång: Sometimes the only choices you have are bad ones but you still have to choose. Well, här tycks inte finnas några bad choices, här hoppar vi utan betänkligheter på det mesta.

Hur länge är det kvar av sommarlovet, sa ni?

/ Linda