Tänk att det finns sådana dagar! När det mesta verkligen flyter. När ingen i onödan bryter ut sig över varierande orsaker av typen ”varför kan jag aldrig hitta färgpennorna alternativt glasögonen alternativt hundkopplet alternativt mössan alternativt bilnycklarna” und so weiter och vidare bortåt. Fatta! Idag har ALLA i vår lilla kärnfamilj hittat ALLTING! The works. The lot. Alles. Och vi har haft det så mysigt så ni kan inte förstå vidden av denna mysighet. Inte ens fast ni skulle ta i från tårna tror jag att ni tillfullo skulle kunna inse hur genomlyckad denna dag varit.

Tyvärr har dock de nästan perfekta dagarna en liten bieffekt: jag blir misstänksam. Almost perfect brukar nämligen almost alltid innebära att någonting kommer att hända. Snart. Det gäller att alltså inte luta sig tillbaka och tro att the flow är här för att stanna. Nåopp. När jag minst anar det kommer livet att hugga till mitt i ryggen på mig. Eller kanske aningens snett till vänster om mitt högra skulderblad. Ingen vet, men det kommer att hända. Livet är nämligen inte ämnat att vara enkelt, inte några längre stunder åtminstone. Det är jag i all min cyniskhet fullt förvissad om.

Så jag tillåter mig själv att vara lite lagom smånöjd över dagen. Kanske till och med viska ett mycket väl avvägt tiddelipom ut i den finländska vinternatten. Men jag tiddelipommar inte högt. Och jag slappnar inte av. Nejheppsan! Det övertaget tänker jag inte ge detta långtidsprojekt som går under benämningen livet. Lugn och fin Linda. Lugn och fin.

God natt,

/ Linda