Rapport från en tisdagsgnällspik innehållande tre av livets dagsaktuella mysterier.

Inledningsvis:

Hur kan det komma sig att tre mänskor av fem petar sig i näsan medan de kör bil? Nej, jag skojar inte utan det är bevisat. Från Strandgatan 2 och fram till det stora varuhuset (no names, det här är inget reklaminslag, men det börjar på Mini och slutar på -mani) så noterade jag idag att tre bilister av fem hade någon del av sin hand stadigt förankrad i sitt personliga luftintag. Tänker de verkligen inte på att lika bra som de ser ut genom vindrutan så ser de mötande bilisterna in? Man undrar.

För det andra:

Framme vid tidigare nämnda varuhus skulle jag shoppa mig en påskhare. En fin en. Mitt påskharsbegär hade under de senaste dagarna växt sig starkt och nu visste jag precis hur jag ville att en sådan skulle se ut. Men vet ni vad butikstanten håller på med när jag glatt stegar in? Hon lägger fram serpentiner och ballonger till VALBORG! Men hallå? Varför i hela fridens namn kan vi inte ostörda få fira en helg eller högtid innan rekvisitan till nästa kastas fram? Varför hetsas vi till att carpa nästa diem och inte den som just nu ÄR?! (den inte ens är, än)

Avslutningsvis:

Eftersom jag tycker om språk och ord, brukar jag roa mig med att hitta på nya ord men också översätta befintliga till olika språk. Som exempel kan jag ge mitt efternamn, Ahlbäck, som på finska skulle lyda typ Leppäpuro. Helt okej, om någon frågar mig. Men efter att jag idag tvingats se mig besegrad på påskharefronten och rattade hemåt lyssnandes till Radio Novas reporter,  förstod jag att allas namn kanske inte gör sig så bra i översättning. Så förlåt mig Jenni Kivessilta för att jag dristade mig till att försvenska ditt namn. Jag menar, Testikelbro.

Hur kan någon heta det?